|
|
|
Detta är en preliminär provsida,
som uppdateras efterhand
|
|
Ricin
Ricinus communis
En: Castor oil plant, castor bean
No: Oljeplante, kristpalme, Da: Olieplante, kristpalme
Ty: Wunderbaum, Kreuzbaum, Fr: Ricin commun
Ursprung & förekomst
Ursprung osäkert, kan vara hela eller delar av området från tropiska Östafrika (Etiopien) till Indien. Odlades i Egypten redan för 6 000 år sedan, idag runt jorden i varma och tempererade länder både som nytto- och prydnadsväxt, ibland även i Sverige. Ofta förvildad, inte minst i medelhavsområdet.
Beskrivning & användning
Ett litet träd eller buske med stora, gröna eller rödaktiga djupt handflikiga blad. Frukten är en trerummig, mjuktaggig kapsel med ett stort, njurformigt frö i varje rum. Fröet innehåller ca 50 % fet olja och 3 % ricin, som är ett mycket giftigt protein. Växten odlas dels som prydnad och dels för oljan, som utvinns genom kallpressning av rostade och skalade frön. Ricinolja har medicinsk användning (förr vanligt avföringsmedel), men också tekniska som smörjmedel och i kosmetika.
| |
Ricinbuske med frukter. Rumänien
Blommor (gula) och frukter. Samos
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Ljusnöt, kandelnöt
Lumbangträd, Aleurites moluccana (A. triloba)
En: Candlenut, candleberry, Indian walnut
No: Norska, Da: Danska, Ty: Lichtnuss, Kemirinuss, Kerzennuss, Fr: Noix des Moluques
Ursprung & förekomst
Kommer från Malaysia och Polynesien. Spridd i tropikerna och förekommer, odlad eller förvildad, i bl.a. södra Indien, Bangladesh, Sri Lanka, Malagasy, Brasilien, Västindien och i sydöstra USA.
Beskrivning & användning
Kallas ibland lumbangnöt eller bankulnöt efter trädet. Frukten är en stenfrukt med oljerik kärna, drygt 5 cm i diameter, som är ätlig när den rostats och kokats. Men framför allt används kärnorna för att utvinna olja, som används till träolja och lampbränsle och för framställning av bl.a. laxermedel, fernissor, gummisubstitut, isoleringsmaterial och tvål.
Polynesierna borrade hål i nötterna, trädde upp dem på palmbladstrimlor och använde dem som lampor och facklor, därav namnet ljusnöt. De förde med sig trädet till Hawaii, där det blev en av de viktigaste kulturväxterna och är idag Hawaiis officiella delstatsträd.
| |
Lumbangblad.
Funchals botaniska trädgård, Madeira.
Bildtext
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Bignay
Antidesma bunius
Förs numera till fam. Phyllanthaceae
En: Bignay
No: Norska, Da: Danska
Ty: Buni, Bignai, Salamanderbaum, Fr: Bignay
Ursprung & förekomst
Kommer från Indien och odlas från södra Asien till norra Australien.
Beskrivning & användning
Städsegrönt träd med giftig bark känd under de engelska namnen currant tree, salamander tree och wild cherry. Trädet uppskattas för sina frukter, som äts som de är eller används till sylt och matlagning. Frukten är ett bär, som växer i druvlika klasar. Karaktäristiskt är att bären i samma klase kan, beroende på mognadsgrad, variera i färg i slumpartad ordning från vit över gula, röda och gröna nyanser till svart. Skalet är tunnt, men segt och innehåller en röd saft, medan fruktköttet är vitt med en färglös syrlig saft. Bäret innehåller en kärna.
Frukten, vars malajiska namn är buni eller berunai, sägs ha givit namn åt såväl Borneo som det lilla landet Brunei (på norra Borneo).
Närstående arter
Det finns över hundra Antidesma-arter spridda från tropiska Afrika över södra och sydöstra Asien till Australien och öarna i Stilla Havet. Många har ätliga frukter.
Exempel:
Tasselberry (A. venosum) förekommer i stora delar av tropiska Afrika och har mångfärgade fruktklasar beroende på att bären mognar i slumpartad ordning. Viss insamling sker av vildväxande bär, som också utgör viktig föda för fruktätande fåglar och andra djur. Planteras ibland som prydnads- och häckväxt.
Black currant tree (A. ghaesembilla) från Indien och södra Kina till Australien. De mogna rödvioletta frukterna samlas från vilda träd och äts färska eller används till sylt och gelé.
Hame (A. platyphyllum) är endemisk på Hawaii. De ätliga frukterna samlas främst från vilda träd, även om viss odling förekommer. Används till bl.a. gelé. Traditionellt har man av bären också framställt färgämnen för att färga tyg..
| |
Antidesma sp., möjligen A. venosum
(oskyltad). Jardim Botanico, Funchal.
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Emblika (amalaki)
Phyllanthus emblica
Kan kallas amla i äldre litteratur.
Förs numera till fam. Phyllanthaceae
En: Emblic, Indian gooseberry, myrobalan, amla
No: Amla, Da: Danska, Ty: Amla, Fr: Amla
Sanskrit: Amalaki
Ursprung & förekomst
Sydostasien
Beskrivning & användning
Liten buske eller träd upp till ca 12 m. Kallas ibland grå myrobalan och skall ej förväxlas med svart myrobalan (Terminalia chebula, fam. Combretaceae). Gulgröna runda frukter, ca 2 cm i diameter, med en antydan till åsar i längsriktingen. Fast gröngult fruktkött med små hårda frön. De är för sura för att ätas färska, men används som krydda, till marmelad och gelé och till svalkande drycker. Hög C-vitaminhalt, kan vara upp till 12 gånger högre än apelsin.
I Sydostasien görs bl.a. bläck och hårfärgningsmedel av frukterna. Omogna frukter används i garverier. Har tidigare använts inom medicin i form av pulver eller gelé under namnet Myrobalani Emblicae. I hälsokostsammanhang används ofta sanskritnamnet ’amalaki’.
| |
Bildtext
Bildtext
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Tahitikrusbär
Phyllanthus acidus
Förs numera till fam. Phyllanthaceae
En: Otaheite gooseberry, Malay gooseberry
No: Norska, Da: Danska
Ty: Baumstachelbeere, Grosella, Fr: Girembelle, surelle, groseille éyoilée
Ursprung & förekomst
Anses vild i Indien och på Madagaskar. Odlas sällan i stor skala, men ofta som byträd i hela tropiska Asien, utmed Afrikas östkust och något i Västindien.
Beskrivning & användning
Upp till 12 m högt träd med blad i rader på särskilda 25–50 cm långa grenar, vilket ger intryck av att trädet är parbladigt. De gröngula ca 2 cm stora frukterna är rundat lobade och tillplattade vid polerna. Har en syrlig smak och äts sällan direkt, men gärna doppade i salt, inkokta i sockerlag, inlagda i pickles, till balinesik rujak etc.
| |
Bildtext
Bildtext
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Rambai
Baccaurea motleyana
Förs numera ofta till fam. Phyllanthaceae
En: Rambai, rambi
No: Norska, Da: Danska, Ty: Tyska, Fr: Franska
Thai: Mafai-farang
Ursprung & förekomst
Malackahalvön och de stora indonesiska öarna, där den växer vild och odlas i liten skala.
Beskrivning & användning
Ett upp till 20 m högt träd. De runda, gula, 2–3 cm stora frukterna växer direkt på stam och större grenar. Ganska segt sammetsliknande skal omsluter 2–5 halvgenomskinliga vitaktiga klyftor, var och ett med ganska stort brunt frö. Mjukt fruktkött med sötsur smak. Äts färsk eller tillagad eller används till dryck eller marmelad.
Obs! Den kan, liksom vissa närstående frukter, lätt förväxlas med langsat och duku (fam. Meliaceae >>), som dock ej är släkt.
Närståenda arter
Släktet Baccaurea (burmadruvsläktet) omfattar ett 80-tal arter i sydöstra Asien och ostindiska öarna. Ett fåtal odlas i liten skala och frukterna av flera vilda arter skördas.
Några exempel:
Menteng, kepundung, Baccaurea racemosa
En: Kepundung
Härstammar från Malackahalvön och odlas som frukt- och skuggträd i ursprungsområdet och i Indonesien: Sumatra, Java och Bali. Frukten är rund, gulaktigt grön med bruna fläckar. Mycket populär på bl.a. Bali. Finns vanligen ej på hotellen, men under torrtiden är den vanlig på marknader. Det sega gröngula skalet omsluter 2–4 saftiga klyftor. Balineserna stoppar in hela frukten i mun, sväljer fruktköttet med frön och allt, men spottar ut skalet. Används också i stuvningar eller till pickles.
Burmadruva, Baccaurea ramiflora (B. sapida)
En: Burmese grape
Förekommer i Borte Indien och sydöstra Kina. Ett 20–25 m. högt träd, ibland med plankrötter. Frukterna är runda, 2,5–3 cm i diameter, gulaktigt skära till klarröda. Äts färska eller tillagade på samma sätt som föregående.
Tampoi, Baccaurea macrocarpa (B. griffithii)
En: tampoi
Vildväxande i Malackahalvöns och Borneos låglandsregnskogar; där den också odlas. Upp till 20 m högt träd. Blomställningar med 5–6 blommor i varje sitter på stam och större grena. Frukterna är runda med en något utdragen spets och gulbrunt, ca 5 mm tjockt skal som innesluter 4–6 halvgenomskinliga, vitaktiga klyftor. Smaken sägs påminna om mandarin.
Röd kanttampoi (röd kant-tampoi), Baccaurea angulata
En: Belimbing merah, ampoi belimbing, red angel starfruit
Ett 6–20 m. högt regnskogsträd från Borneo, ibland odlat runt byar. Frukterna växer i klasar på stam och grenar. De är röda, konformade eller runda med utdragen spets, ca 6 cm långa med längsgående åsar som ger frukten ett stjärnliknande tvärsnitt. Tjockt skal omsluter saftigt vitt fruktkött. De är ätliga och skördas vanligen från vilda träd.
Påstås ibland stå nära belimbi och stjärnfrukt (carembola), därav de engelska namnen, men dessa hör till helt en annan familj (se harsyreväxter, Oxalidaceae >>)
För mer detaljerad information om Baccaurea-arter, se Flora Malesiana: http://www.nationaalherbarium.nl/Euphorbs/specB/Baccaurea.htm
| |
Bildtext
Bildtext
|
|
<< Överst på sidan | Nästa sida: Clusiaväxter >>
Allmän info
|
Samtliga foto, om ej annat angivits, copyright © Etienne Edberg
All photos, unless otherwise stated, copyright © Etienne Edberg
|
|
Denna sida har producerats av Etienne Edberg NATURINFO & FOTO AB
Copyright © Etienne Edberg
info(at)ee-naturinfo(punkt)se
|
Denna sida uppdaterades senast 2017-12-04
|
