Frukter och frukttyper

 

<<— | Vad är en frukt? | Frukttyper | Superfrukter | Icke frukter | —>>

 

 
GÅ TILL
Startsidan >>

Inledning >>
Facit >>

Fruktnamn >>
 

Fruktlista >>
Register >>
Galleri >>

Boktips >>
Webbtips >>


Naturinfo & Foto AB
Etienne Edberg
 
Detta är en preliminär provsida,
som uppdateras efterhand




Vad är en frukt?

Själva ordet kommer av latinets FRUKTUS, som betyder bl.a. frukt, njutning, njutningsmedel, avkastning.

I botanisk mening är en frukt en benämning på gömfröiga växters (blomväxters) fröbehållare, eller för att vara mera precis: den bildning, som efter pollinering och befruktning, utvecklas ur blommans fruktämne och innehåller växtens frön.
     Nakenfröiga växter, såsom exempelvis barrväxter, saknar fruktämne och det färdiga fröet är följaktligen inte innesluten i en frukt i botanisk mening. Att tala om bär eller nötter (enbär, pinjenöt etc) är därför missvisande.
En botaniker, som vill vara petig, skiljer på äkta frukter, som är bildade enbart av fruktämnet, och skenfrukter eller falska frukter, som helt eller delvis är bildade av andra delar av blomman och/eller andra delar av växten.

I dagligt tal är begreppet frukt mera flytande och svårdefinierat; då utgår man från praktisk användning och hantering. I Nordisk Familjebok (3:e uppl., band 7, 1927) står: ”I dagligt tal menar man med frukt större saftiga frukter, som äro ätbara”. Är de små och saftiga betraktar man dem som ’bär’. Många grönsaker, såsom paprika, tomat, gurka, bönor och squash, är frukter i botanisk mening, men de saknar den arom och sötma man gärna förknippar med ordet ’frukt’. Hasselnötter, mandlar, risgryn, majskorn, luffasvampar, solrosfrön etc tänker man heller inte på som frukter.

I denna framställning utgår jag i huvudsak ifrån den botaniska definitionen, framför allt för att den är något mera precis. Det innebär att jag tar upp en del frukter, som man till vardags inte tänker på som sådana.


Vilka frukter är exotiska?

Åter till Nordisk Familjebok (denna gång band 6), där vi finner följande definition på exotisk: ”utländsk, härstammande från främmande (vanl. avlägsna, särskilt sydliga) länder, t. ex. exotiska växter”. Enligt Bonniers svenska ordbok (1986): ”från fjärran (tropiska) länder, främmande, sällsam”.
     Nästan alla frukter vi använder, utom exempelvis vildapel, hasselnöt och vissa bär, är av utländsk härstammning. Men de som odlas allmänt i Norden, såsom päron, jordgubbar, tomater och gurka, betraktas vanligen inte som exotiska även om de har sitt ursprung i mer avlägsna trakter. Inte ens apelsiner, citroner, persikor eller bananer upplevs som speciellt exotiska eftersom de funnits i handeln under så lång tid, men de importeras onekligen från sydliga och ofta avlägsna länder. Och vad skall man säga om hasselnötter importerade från Turkiet, jordgubbar från Spanien eller blåbär från Sydamerika? En sydsvensk kan uppleva norrländska hjortron som väldigt exotiska (trots att det faktiskt växer hjorton även i Skåne) och en stadsbo kan uppleva smultron på samma sätt.

Så var drar man gränsen?
Jag utesluter inte hemmaväxande frukter, men de behandlas mer som jämförelseobjekt.
 
Är detta verkligen en frukt?
I varje fall fröet, med frövita, ur en sådan!
Se elfenbensnöt >>


Ingen riktigt frukt!
Idegranens ”kotte” liknar ett bär, men
det röda fröhyllet är inte bildat av ett
fruktämne, utan är ett ombildat fjäll.

<< Överst på sidan

Frukttyper

Botaniker delar in frukter i olika kategorier enligt nedan. Nu är naturen sällan anpassad till människans vilja att katalogisera och kategorisera, så det finns frukter, eller fruktliknande bildningar, som inte passar in i den gjorda indelningen eller som kan gå in under flera kategorier.

En frukt kan vara hård (nöt, kapsel) eller mjuk (bär, stenfrukt). Den kan vara enkel, när bara en pistill/fruktämne är inblandad, eller sammansatt, om den är bildad av flera pistiller. De kan sitta flera tillsammans i fruktförband, och ibland kan andra delar av blomman än själva fruktämnet, och/eller andra delar av växten, ingå i den färdiga frukten (skenfrukt).


Kapsel 
No/Da: Kapsel, En: Capsule, Ty: Kapselfrucht, Fr: Capsule

Ett mångfröigt fröhus, som öppnar sig vid mognad. De bildas av två eller flera fruktblad och kan bestå av flera rum. Det finns flera olika typer, såsom exempelvis balja (en: pod), bildad av ett enda fruktämne (ärtor & bönor, johannesbröd) eller skida (en: siliqua), som är tvårummigt (vanligt hos fam. korsblommiga växter). Det finns flera andra typer namngivna efter hur de öppnas: sprickkapsel , tandkapsel, porkapsel, lockkapsel etc., som vi inte behöver fördjupa oss i här.
En kapsel är normalt torr och hård, men bl.a. ricin har en mjuk kapsel.


Nöt 
No: Nøtt, Da: Nød, En: Nut, Ty: Nussfrucht, Fr: Fruit à coque

En torr hård frukt, vanligen enfröig, som inte öppnar sig vid mognad, utan faller av hel och öppnas först när växten skall gro. Exempel är solrosfrön, de flesta gräsfrön (såsom våra sädeslag), äkta kastanj, hasselnöt, ek- och bokollon

Inte nötter i botanisk mening äro exempelsvis valnöt (kärnan ur en stenfrukt), pinjenöt (frö), mandel (stenfrukt), paranöt (frö ur stor kapsel), cashewnöt (stenfrukt), kokosnöt (stenfrukt). Jordnöt är ett gränsfall; egentligen en kapsel (balja), men den öppnar sig inte vid mognad.


Bär 
No/Da: Bær, En: Berry, Ty: Beere, Fr: Baie

Mjuk, saftig frukt, som oftast innehåller många frön (”kärnor”). Den öppnar sig inte vid mognad, utan faller av som en enhet. Fröväggen är oftast hård. Exempel är avokado (enfröigt bär), banan, blåbär, citrusfrukter, dadel (också enfröig), durian, granatäpple, gurka, kaki (känd under handelsnamnet sharonfrukt), krusbär, lingon, litchi, melon, paprika, passionsfrukt, pumpa, sapodill, tomat och vindruva.


Stenfrukt 
No: Steinfrukt, Da: Stenfrugt, En: Drupe, Ty: Steinfrucht, Fr: Drupe

Fröet ligger inbäddad i en fruktsten, som utgörs av fruktväggens innersta del. Fruktväggens yttre del, som kan vara av varierande tjocklek, är köttig. Det kan finnas en (vanligast) eller flera stenar. Varje sten innehåller ett (oftast) eller flera frön, varje frö med svagt utvecklat fröskal. Exempel är aprikos, körsbär, mandel, mango, oliv, persika, plommon och valnöt. Hos bl.a. mandel och valnöt är fruktväggens köttiga ytterskikt tunnt och avlägsnas efter skörd. Även kokosnöten betraktas oftast som en stenfrukt, men det yttre skicktet är torrt och fibrigt och avlägsnas efter skörd.


Klyvfrukt 
No: spaltefrukt, Da: Spaltefrugt, En: Schizocarp
Ty: Spaltfrucht, Fr: Schizocarpe, cénocarpe

Frukt, bildad av ett enda fruktämne, som vid mognad delar sig i två eller flera enfröiga nötlika delfrukter, såsom hos anis, kummin och fänkål.


Fruktförband (sammansatta frukter) 
No: Samfrukt, Da: Flerfoldsfrugt, En: Compound fruit
Ty: Sammelfrucht, Fruchtverband, Fr: Fruit composé, fruit syncarpique

Flera frukter sitter ihop och bildar en enhet, såsom hos majs, björnbär, hallon och hjortron, där varje liten frukt är ett bär, eller jordgubbar och smultron, där varje frukt (de små kornen på fruktytan) är en liten nöt.


Skenfrukter (falska frukter) 
No: Hjelpefrukt, Da: Falsk frugt
En: Accessory fruit (false fruit, spurious fruit, pseudofruit, pseudocarp)
Ty: Scheinfrucht, Fr: Faux-fruit (fausse bale, pseudo-fruit, fruit accessoire, fruit complex, pseudocarpe)

Andra växtdelar än den ursprungliga blommans fruktämne ingår i den färdiga frukten. Det kan vara blombotten, blomskaftet eller andra delar av växten. Några exempel är ananas, cashewäpple, fikon, smultron och äpple. Hos mullbär, som utåt liknar hallon och björnbär, är det ätbara fruktköttet bildat av blommornas hyllen. Så ett mullbär skulle kunna kallas ett förband av skenfrukter; ett skenfruktförband.


Några exempel:

Smultron och jordgubbe: Blombotten sväller och bildar huvuddelen av det färdiga smultronet/jordgubben. De egentliga frukterna är de små kornen/nötterna på utsidan.

Äpple, päron & kvitten: Blombotten växer ut och omger fruktämnet, som bildar det s.k. kärnhuset. Frukttypen kallas ofta ”äppelfrukter”. Även rönnbär är av samma typ.

Cashewäpple består av det uppsvullna blomskaftet, med den riktiga frukten, en stenfrukt, i spetsen.

Ananas: Hela blomaxet med stjälk, skaft, blommor och stödblad växer ihop till en enhet.

Fikon: Bildas av den uppsvullna stjälken, som omsluter nötterna inuti.

Nypon: Blombotten är urnformig och omsluter de egentliga frukterna, som är nötter.

Havtorn: Den egentliga frukten är en nöt, men blombotten sväller upp och bildar det omgivande fruktköttet, så att hela bildningen liknar ett bär eller liten stenfrukt.



”Superfrukter”

Superfrukter och superbär är beteckningar som används i hälsokostsammanhang för frukter som i reklamen påstås vara extra nyttiga för att de är särskilt rika på vitaminer, mineraler, enzymer, antioxidanter eller andra mer eller mindre nyttiga ämnen. Exempel på frukter som ofta får denna beteckning är gojibär, açai, incabär, inkasapote, noni och aronia, men också mangostan, granatäpple, blåbär, tranbär, kakao m.fl. Även aloë vera (äkta aloë, Aloë vera), ginseng (Panax spp.), lakritsrot (Glycyrrhiza glabra) och macarot (Lepidium spp.) kan kallas superfrukter, trots att det i dessa fall inte alls är frukten som används.
     För att öka ”supereffekten” säljs de ofta under andra namn än de vanliga, t.ex. ’goji’ istället för bocktörne och ’incabär’ istället för kapkrusbär eller physalis.
     Flera av dessa säljs torkade, att användas till müsli eller i sallader, eller som tillsats i juicer och mer eller mindre nyttiga s.k. ”hälsodrycker”. Notera att torkade frukter oftast är mycket sockerrika; även osötade kan de innehålla 50–60% socker. Socker är socker även om det är naturligt förekommande.
     Någon vetenskaplig grund för beteckningen superfrukt finns inte, utan det är enbart ett marknadsföringstrick för att locka godtrogna hälsokostentusiaster att betala överdrivna priser. Ur hälsosynpunkt går det precis lika bra att köpa helt ”vanliga” frukter på torget eller i snabbköpet — och det är klart nyttigare för plånboken.
 
”Klassisk nötmix” med jordnötter,
cashewnötter, pistaschnötter och mandel.
Samtliga är egentligen frön; jordnöten
ur en balja, cashew ur en nöt, övriga ur
stenfrukter.


Omogna valnötter (Juglans regia).
Egentligen stenfrukter med tunnt lager
fruktkött. Toscana.


”Skogsfrukter” i delikatessbutik i Toscana.
Blåbär, röda och vita vinbär samt krusbär
är äkta bär. Björnbär och hallon är
fruktförband av små bär.


Svart mullbär (Morus nigra) i olika stadier
av mognad. Varje frukt är egentligen ett
fruktförband av skenfrukter. Bulgarien.


Havtorn (Hippophaë rhamnoides)
Bärliknande skenfrukter. Rumänien.


Jordgubbe; en skenfrukt. De riktiga
frukterna är de små gula kornen.


Påse med torkade aroniabär (Aronia sp.),
ett amerikanskt s.k. ”superbär”.

<< Överst på sidan

Icke frukter

På växter kan man ibland träffa på olika bildningar, som liknar frukter, och ibland förväxlas med sådana, men som inte har med fortplantningen att göra. Ofta kan det röra sig om gallbildningar orsakade av olika parasiter.

Så kallade kikbär, som man hittar på många enbuskar >>, är en sådan gallbildning. Den orsakas av allmän engallmygga (Oligotrophus juniperinus).
    
Kikbär. Här torr, men grön när den är färsk.  Stockhoms skärgård.


    
  Gallbildningar på terpentinträd eller
  terebint (Pistacea terebinthus) orsakad
  av pungbladlusen Baizongia pisataciae
  (=Pemphigus cornicularius). Samos



    
  Inga frukter, utan groddknoppar hos tandrot
  (Cardamine bubifera). Tandrot sätter sällan
  frukt, utan fortplantar sig vegetativt med
  grodknopparna. Uppland


S.k. rotfrukter (potatis, rovor, morötter etc.) är förstås inga frukter i botanisk mening.

Jamsbönrot (Pachyrhizus erosus), jicama,
mexikansk rova m.fl. namn härstammar från
Mellanamerika. Bilden från Vietnam.
Foto: Thomas Kassi.
    
Batat eller sötpotatis (Ipomoea batatas).
Från Amerika, men odlas i hela den
tropiska zonen. Snabbköp i Sverige



 
Inga frukter, utan uppsvullna stipler på
visselacacia (Acacia drepanolobium). De
bebos av myror, som bidrar till att skydda
växten mot betesdjur. Kenya


Gallbildning på ek (dunek, Quercus
pubescens
). Toscana, Italien


Gallbildning på ros (Rosa sp.) orsakad av
sömntornstekeln (Rhodites rosae).
Uppland

<< Överst på sidan  |  Nästa sida: Frukternas namn >>


Samtliga foto, om ej annat angivits, copyright © Etienne Edberg
All photos, unless otherwise stated, copyright © Etienne Edberg


Denna sida har producerats av Etienne Edberg NATURINFO & FOTO AB
Copyright © Etienne Edberg
info(at)ee-naturinfo(punkt)se
Denna sida uppdaterades senast 2018-08-27