|
|
|
Detta är en provsida,
som uppdateras efterhand
|
|
Svenska namn
Vad heter frukten — egentligen?
Det råder viss förvirring när det gäller namn på många frukter. Det förekommer att samma frukt går under flera olika namn och att samma namn används om olika frukter. Det förekommer till och med att samma frukt kan säljas under 2–3 olika namn i samma butik. Det kan sammanhänga med förväxlingar, översättningsfel och/eller osäkerhet om frukternas härstamning. Det är inte ovanigt att handlare bidrar till osäkerheten genom att hitta på egna namn eller tar med sig ett namn från exportlandet helt obekymrade om att ett svenskt namn redan finns sedan tidigare.
Och allteftersom vi blir mer internationella faller en del gamla svenska namn ur allmänt bruk. Hur många använder idag namn som advokatpäron eller alligatorpäron (avokado), äggört (aubergine), trädmelon (papaya), gräddostäpple (cherimoya) eller kinesiska krusbär (kiwi)?
Några exempel:
Sharon är ett handelsnamn på en frukt, som egentligen heter ’kaki’ eller ’(asiatisk) persimon’ (Diospyrus kaki). Fast namnet ’persimon’, för att undvika missförstånd, bör helst reserveras för den närbesläktade Diospyrus virginiana.
Grapefrukt kommer av det engelska ’grapefruit’. På tyska heter den ’Pampelmuse’, på franska ’pamplemousse’. Det svenska namnet ’pompelmus’ är dock en annan frukt, som på engelska kallas ’pomelo’
eller ’shaddock’. Den ’pomelo’ som på senare år dykt upp i handeln i Sverige påstås vara en korsning mellan ’pompelmus’ och grapefrukt, och i så fall inte riktig detsamma som engelskans ’pomelo’. Grapefrukt-pomelo-pompelmusförvirringen finns på flera språk, vilket tydligt framgår om man kollar på olika språkversioner av Wikipedia.
Brödnöt används för frukter både från fröbärande sorter av Artocarpus altilis, för den närstående Artocarpus camansi och från den också besläktade Brosimum alicastrum.
Saturnuspersika (Prunus persica f. compressa) säljs på snabbköp i Malmö som ’papegojfrukt’, på torget i Strängnäs som ’vattenpersika’, på Östermalmstorg i Stockholm som ’platt persika’, på annat håll kan den kallas ’vildpersika’ (helt missvisande eftersom det är en kulturform) eller ’munkpersika’.
SKUD, Svensk Kulturväxtdatabas
Om man är osäker på vad en frukt skall heta kan man gå in på SLU:s (Sveriges Lantbruksuniversitet) kulturväxtdatabas SKUD. Det är ett försök att bringa ordning och reda i kulturväxterna och deras namn. Men alla i handeln och/eller i folkmun förekommande namn finns inte med, så det är inte alltid lätt att hitta vad man letar efter. En annan bra källa är Aldén & Ryman: Våra kulturväxterns namn, ursprung och användning, som jag delvis använt som riktlinje. Se Bok & webbtips >>
Andra språk
Förutom svenska och latinska namn anger jag namn på engelska, eftersom det är dessa som används mest världen över. Och ofta är de svenska namnen hämtade från engelskan. Notera att det kan finnas många fler mer eller mindre spridda engelska namn än de som finns med här; varje land, stat eller region kan ibland ha sin egen namnuppsättning.
I möjligaste mån anger jag också namn på norska (bokmål, om ej annat anges), danska, tyska och franska. Andra språk endast i undantagsfall, exempelvis om de givit namn åt någon speciell av frukten framställd produkt (såsom ordet ’marmelad’ från det portugisiska namnet på kvitten).
| |
T.v. Grapefrukt. En: Grapefruit,
Ty: Pampelmuse, Fr: Pamplemousse.
T.h. Tjockt skal: den frukt, som säljs
under namnet ’pomelo’, men egentligen
heter pompelmus — eller?
Sharonfrukt, d.v.s. handelsnamn för
kakisorten Diopsyros kaki ’Triumph’
Kvitten. Portugisiska: marmelo
Saluhall i Castello de Vide, Portugal.
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Något om latinska (vetenskapliga) namn
Tanken med vetenskapliga namn är att de skall vara precisa och internationellt gångbara. Men i verkligen är namnen inte alltid så precisa som man skulle önska, bl.a. beroende på att samma växt kan ha givits olika namn av olika personer oberoende av varandra eller att det råder osäkerhet om två (eller flera) liknande växter skall räknas till samma eller olika arter.
För att i möjligaste mån undvika osäkerhet finns bestämda regler för hur växter och djur skall namnges, men för lekmannen kan namnen i många fall vara förvirrande. När det gäller gamla kulturväxter med osäker härstamning kan den vetenskapliga namngivningen vara problematisk även för fackbiologer.
Art (species)
är grundenheten i systematik och namngivning. Varje art har ett dubbelnamn enligt det s.k. binära namngivningssystem som infördes av Linné och som vi idag använder för växter och djur.
Närbesläktade arter förs samman till ett släkte (en: genus, pl.: genera) och får ett gemensamt släktnamn. Inom detta släkte får varje art ett specifikt artnamn (artepitet).
Smultron heter Fragaria vesca, där Fragaria är släktnamnet och vesca är artnamnet.
(Notera att endast släktnamnet skrivs med stor bokstav!)
Exempel på andra arter inom Fragaria-släktet är backsmultron (nejkon) Fragaria viridis, parksmultron F. moschata och den nordamerikanska F. virginiana.
Anm. 1. I vetenskapliga sammanhang anges även vem som namngivit arten (auktorsnamn) och ofta även namngivningsår: Fragaria vesca L. eller Fragaria vesca LINNAEUS 1753.
Anm. 2. Förkortningen sp. (species) efter släktnamnet innebär att arten är obestämd, pluralformen spp. innebär flera arter av angivet släkte.
Subspecies
Förkortat subsp. eller ssp., på svenska underart eller ras, är en naturlig geografisk variation inom en art. (Ordet ’ras’, som ofta missförstås och missbrukas, används numera nästan endast inom husdjursaveln.) Sådana kan få ett eget namn, som då läggs som ett tredje namn efter artnamnet:
Longan, Dimocarpus longan longan eller Dimocarpus longan subsp. longan
Kattöga, Dimocarpus longan malesianus
Varieteter & former
som uppkommit spontant i naturen eller genom växtförädling kan också få egna namn, som då markeras med varietas, förkortat var., respektive forma, förkortat f..
Trädgårdsböna, klättrande: Phaseolus vulgaris var. communis
Trädgårdsböns, krypande: Phaseolus vulgaris var. nanus.
Passionsfrukt, Passiflora edulis forma edulis
Gul passionsfrukt, P. edulis f. flavicarpa
Att reda ut gränsdragningen mellan underarter, varieteter och former ligger utanför ramen för denna framställning. Kortfattat kan man säga, att man drar gränsen där en god systematiker anser att gränsen skall dras.
Korsningar
Normalt skall de benämnas efter de båda moderarterna.
Atemoya, som är en korsning mellan sockerannona (Annona squamosa) och cherimoya (Annona cherimola) heter alltså Annona squamosa x Annona cherimola eller Annona squamosa x cherimola. I detta fall har korsningen fått ett eget namn, men för att markera att det är en korsning skrivs ett x före artnamnet: Annona x atemoya.
Vid korsningar och återkorsningar i flera led kan det bli komplicerat att använda ursprungsnamnen på alla ingående arter och när det gäller gamla kulturväxter är det inte alltid möjligt att reda ut ursprunget. Sådana korsningen får ett eget namn, men med ett x markerar man att det är en korsning:
Grapefrukt Citrus x paradisi, äpple Malus x domestica, jordgubbe Fragaria x ananassa, banan Musa x paradisiaca.
Det är dock inte alltid detta x skrivs ut.
Vetenskapliga synonymer
är alternativa vetenskapliga namn. Oftast rör det sig om gamla namn som ej längre är giltiga, ibland om namn som används parallellt eftersom osäkerhet råder om växtens släktskap. Välkända synonymer, som ännu förekommer i tryck, anges ofta inom parentes efter det nu giltiga namnet. Ett känt exempel:
Blåsippa, Hepatica nobilis Schreb. (Anemone hepatica L.).
Kulturväxtnamn — sorter & sortgrupper
För att ytterligare komplicera det hela finns av odlade växter olika sorter eller kultivarer (en: cultivar), som uppkommit genom mer eller mindre medvetet urval eller genom avsiktlig växtförädling. Sortnamn skrivs mellan apostroftecken (enkla anföringstecken), utan kursivering och med stor bokstav.
Några ananassorter är ’Red Spanish’, ’Smooth Cayenne’ och ’Hilo’, fullständigt utskrivet blir det: Ananas comosus ’Red Spanish’ etc.
Är växten mycket sortrik — och det är många gamla kulturväxter — för man gärna samman sorter med liknande egenskaper i sortgrupper. Så kan exempelvis olika banansorter föras till Musa Dessertbanan-Gruppen eller Musa Kokbanan-Gruppen.
Om det är en ren kulturprodukt kan man i vissa sammanhnag byta ut det vetenskapliga hybridnamnet mot ett sortgruppnamn, alltså Musa Matbanan-Gruppen istället för Musa x paradisiaca.
Handelsnamn
Dessa är kommersiella produktnamn, som inte är internationellt erkända sortnamn. Ett exempel är ovan nämnda sharonfrukt, som är en handelsbeteckning på kaki-sorten ’Triumph’ (Diopsyros kaki ’Triumph’). Det är ungefär som att kalla bananer för ’fyffesfrukt’.
Kiwi (kinesiskt krusbär) och Kiwano (afrikansk horngurka) är exempel på kommersiella produktnamn, båda myntade på Nya Zeeland, som nästan helt ersatt de gamla namnen.
Eftersom många frukter är gamla kulturväxter, ofta av osäkert ursprung och oklar härstamning, nya korsningar (avsiktliga och oavsiktliga) uppstår ständigt och import sker i ökande omfattning från många olika språkområden, får man räkna med fortsatt namnförbistring. Det händer att samma frukt kan säljas under olika namn på olika ställen samtidigt i samma butik.
| |
Longan, Dimocarpus longan longan
Foto: Pia Eriksson |
|
<< Överst på sidan | Nästa sida: Fruktförteckning >>
|
Samtliga foto, om ej annat angivits, copyright © Etienne Edberg
All photos, unless otherwise stated, copyright © Etienne Edberg
|
|
Denna sida har producerats av Etienne Edberg NATURINFO & FOTO AB
Copyright © Etienne Edberg
info(at)ee-naturinfo(punkt)se
|
Denna sida uppdaterades senast 2016-01-12
|
