Fam. Passifloraceae, passionsblomväxter

 
Passionsblommesläktet Passiflora omfattar drygt 500 arter i tropiska och subtropiska delar av världen. De allra flesta är hemmahörande i Amerika. Flertalet är slingerväxter och många har ätliga frukter.
     Namnet kommer inte av de goda passionsfrukterna, som man skulle kunna tro, utan det är blomman som givit associationer till Bibelns passionsberättelse. Såsom det står i Nordisk familjebok: ”Den fromma fantasin har i blomman trott sig se Kristi pinoredskap”. Blommans olika delar skulle symbolisera törnekronan, Jesu fem sår, de tre spikarna i korset och den bittra kalken. Ett gammalt namn är ’Kristi korsblomma’.
     Bilden visar en typisk passionsblomma representerad av Passiflora caerulia (blå passionsblomma), ursprungligen från Sydamerika, men här växande i trädgårdshäck på Chalci i den grekiska övärlden. Den har ätliga frukter, men odlas mest som prydnad.


<<— | Passionsfrukt | Maracuja | Curuba | Sötgrenadill | —>>

 

 
GÅ TILL
Startsidan >>

Inledning >>
Facit >>

Frukttyper >>
Fruktnamn >>
 

Fruktlista >>
Register >>
Galleri >>

Boktips >>
Webbtips >>


Naturinfo & Foto AB
Etienne Edberg
 
Detta är en preliminär provsida,
som uppdateras efterhand




Passionsfrukt, purpurgrenadill
Passiflora edulis f. edulis

En: Passionfruit, purple grenadilla
No: Pasjonsfrukt, lilla pasjonsfrukt, Da: Purpurgrenadil, violet passionsfrugt
Ty: Purpurgranadilla, Passionsfrucht, Maracuja (Marakuja), Fr: Fruit de la passion, maracudja
Port: Maracujá


Ursprung & förekomst

Kommer från södra Brasilien, där den är känd under namnet ’maracuja’ eller ’grenadilla’. Via Portugal kom den till engelska växthus i början på 1800-talet. Den odlades för de vackra blommorna. Så småningom upptäcktes även fruktens förtjänster och den spreds som kulturväxt i världens varma länder. Viktigaste producentländer är Brasilien, Venzuela, Hawaii, Sydafrika, Kenya, Indien, Nya Zeeland, Australien & Malaysia.


Beskrivning & användning

En klättrande buske med treflikiga blad. Frukten är ett bär, rund eller något oval och ca 5 cm i diameter. Skalet är mörkviolett, ganska segt och skrynkligt. Inuti är den fylld med frön omgivna av saftigt gröngult genomskinligt fruktkött (fröhylle) med sötsur doft och smak. Passionsfrukt används framför allt för juiceframställning, men äts också färsk. Man då äter allt innanför skalet, inklusive fröna.
     Passionsfrukten dök upp i Norden på 1960-talet som smakämne i läskedrycker, sedan även som frukter. Då var bara en art aktuell och den fick heta passionsfrukt, ett namn som kan orsaka förväxling eftersom det också används för hela släktet. På andra språk används oftast namnet grenadill (diminutivform av granat/granatäpple) eller maracuja.


Passionsfruktdessert.
  
Passionsfruktpudding
En specialitet på Madeira.

 
I saluhallen i Funchal, Madeira


Som ogräs (?) i vinodling. Madeira

<< Överst på sidan

Maracuja, gul passionsfrukt
Passiflora edulis f. flavicarpa

En: Yellow passion fruit
No: Gul passionsfrukt, Da: Maracuja, gul passionsfrugt, Ty: Gelbe Grananadilla, Fr: Granadille jaune


Ursprung & förekomst

Någon gång under åren 1912–1914 dök den upp på fruktmarknaden i Covent Garden. Man vet ej hur den kom dit; det kan vara en mutationen eller möjligen en hybrid med en annan art. Frön skickades till förädlingsstationer i Argentina och USA, och därifrån vidare till Australien och Nya Zeeland, där den utvecklades till dagens kulturväxt.


Beskrivning & användning

Betraktas oftast som samma art som vanlig passionsfrukt. Växten ser likadan ut, men frukterna är vanligen något större, mer ovala, har tjockare skal och slät yta. Som mogen är den gul, men kan ofta ätas grön. Den är mer syrlig i smaken än vanlig passionsfrukt, är utmärkt till juice men inte lika omtyckt som färsk frukt.
Den odlas i låglänta tropiska områden, där den ersätter den vanliga passionsfrukten, som oftast odlas på lite högre höjd.
 
Bildtext


Bildtext

<< Överst på sidan

Curuba, bananpassionsfrukt
Passiflora tripartita var. mollissima
även Passiflora tarminiana m.fl. liknande arter


En: Banana passionfruit
Da: Curuba, Ty: Curuba, Fr: Curuba
Port: Maracujá banana


Ursprung & förekomst

Kommer från bergsområdena i Columbia och Peru på mellan 1 800–2 700 m.ö.h. och odlas främst i Syd- och Mellanamerika, men även Hawaii, Indien och Nya Zeeland. Närmast finns den på Madeira, där den inte bara är en nyttoväxt, utan också förvildad och invasiv.
    Curuba kan förekomma under flera olika vetenskapliga namn. Det finns också flera snarlika vildväxande arter i Sydamerika, eventuellt odlade eller förvildade på annat håll, så det som vi kallar curuba kan röra sig om flera arter och/eller hybrider.


Beskrivning & användning

Frukten är långsträckt, ser ut som en decimeterlång rak banan, ca 3 cm i diameter. Skalet är gulgrönt, gult eller brungult, sammetsludet och mjukt. Innehållet är gulaktigt och smakar ungefär som vanlig passionsfrukt. Går att äta färsk, men passar bäst för framställning av läskande drycker. Liksom andra passionsväxter har den lätt att naturalisera sig i lämpliga områden.

  
Curuba med blommor och frukt i lagerskog på Madeira, där den
förvildats och ställvis konkurrerar med den inhemska floran.

 
Curuba på marknaden i Funchal

<< Överst på sidan

Sötgrenadill, grenadilla
Passiflora ligularis

En: Sweet granadilla, grenadia
Da: Sød grenadil, amaril, Ty: Süsse Granadilla, Fr: Grenadille sucrée, grenadille douce


Ursprung & förekomst

Växer vild i tropiska skogar i Ecuadors och Guatemalas bergstrakter. I odling spridd i Mellan- och norra Sydamerika, samt bl.a. Nya Zeeland och Hawaii.


Beskrivning & användning

Frukterna är runda eller något äggformiga, 5–8 cm i diameter med tunnt, hårt skal, som är utdragen till en tapp med kvarsittande litet skaft. Färgen är guldgul eller orangebrun med tydliga ljusa prickar. Det kan finnas bruna fläckar av sockerutfällning. Skalet är slätt och skrumpnar inte vid lagring.
Fruktköttet är gråvitt med svarta kärnor. Smaken är sötare och betydligt mindre syrlig än andra passionsfrukter
.
 
Såld i Sverige under namnet grenadilla.
Import från Colombia.

<< Överst på sidan  |  Nästa sida: Ärtväxter >>

Samtliga foto, om ej annat angivits, copyright © Etienne Edberg
All photos, unless otherwise stated, copyright © Etienne Edberg


Denna sida har producerats av Etienne Edberg NATURINFO & FOTO AB
Copyright © Etienne Edberg
info(at)ee-naturinfo(punkt)se
Denna sida uppdaterades senast 2015-11-18