|
|
|
Detta är en preliminär provsida,
som uppdateras efterhand
|
|
Mammiäpple
Mammea americana
Ingår i underfamiljen Calophylleae, som numera ofta betraktas
som en egen familj (som i så fall heter Calophyllaceae).
En: Mammee, mammee apple, mamey apple, tropical apricot
No: Norska, Da: Mammei æble, Ty: Mammiapfel, Fr: Apricot pays, mamey
Beskrivning
Ett från Sydamerika härstammande fruktträd, som också planteras som prydnadsträd. Odlas i begräsad utsträckning i andra tropiska och subtropiska områden såsom Hawaii, Florida, Sierra Leone, Zanzibar och delar av Sydöstasien. Blir 20 m högt med en stam som kan bli mer än metertjock. Frukten är ett stort runt bär (ibland felaktigt beskriven som en stenfrukt), 10–20 cm i diameter, med 1–4 stora frön. Skalet är ca 3 mm tjockt, mjukt läderartat, brunt och något skrovligt. Fruktköttet är gult eller rödgult med en smak som påminner om aprikos (därav namn som bl.a. tropical apricot, South American apricot). Äts färsk, men används också till bl.a. sylt, marmelad och likör. Fröna är giftiga för fisk och höns och man kan bereda insektsgift av dem.
| |
Bildtext
|
|
|
<< Överst på sidan
|
|
Mangostan på marknad i Hongkong
|
Mangostan
Garcinia mangostana
En: Mangosteen, purple mangosteen
No: Mangostan, Da: Mangostan, Ty: Mangostane, Fr: Mangoustan, mangouste
Ursprung & förekomst
Härstammar från Malaysia och möjligen Indonesien, men den finns inte vildväxande. Garcinia silvestris från Indien & Malaysia är en möjlig anfader, men troligare är det en kromosomfördubblad hybrid mellan G. hombroniana & G. malaccensis. Odlas i tropiska regnskogsområden och närbeläggna monsunpåverkade trakter, framför allt i Sydostasien, men även i bl.a. Västindien, Mellanamerika och Hawaii.
Beskrivning & användning
Ett långsamväxande träd, 10–25 m högt, med pyramidformad krona och stora röda blommor. Frukten, som utvecklas utan befruktning, är ett runt bär, 5–7 cm i diameter. Karaktäristiskt är de fyra skålformade foderbladen, som sitter kvar på skaftändan, och de trekantiga märkesflikarna i toppen. Skalet är rödaktigt eller rödbrunt, ibland gulprickigt av intorkad mjölksaft. Fruktköttet är vitt, ibland med röd anstrykning i kanten, och uppdelad i klyftor. Klyftorna kan vara olikstora och olika utvecklade; de större klyftorna har oftast en kärna, medan de mindre har en liten outvecklad kärna som oftast inte märks. Antalet märkesflikar avslöjar hur många klyftor frukten innehåller. Det ca 5 mm tjocka skalet är ganska mjukt vid skörd och frukten lätt att öppna med fingrarna, men vid lagring hårdnar skalet så att man måste använda kniv. Söt och något syrlig smak och skall helst ätas färsk och ej blandas med andra frukter.
Trots att mangostan funnits mycket länge i odling har det inte utbildats olika sorter. Det finns inga hanblommor och den sätter frukt utan befruktning. Därför utgör alla mangostanträd en enda klon; det finns ingen variation ur vilken man skulle kunnat göra ett urval för att få fram nya sorter.
Mangostan har kallats ’frukternas drottning’. Skulle också kunna kallas ’drottningens frukt’ eftersom det påstås (med rätt eller orätt) ha varit den engelska drottning Victorias favoritfrukt vid de sällsynta tillfällen hon fick tillfälle att njuta av den.
 |
|
 |
Dosa från Thailand i form av en mangostanfrukt.
Notera dock att den visar sex foderblad istället för fyra. |
Garcinia cambogia, Garcinia gummi-gutta (G. cambogia)
En: Garcinia cambogia, brindleberry, Malabar tamarind
Härstammar från Sydostasien och frukten brukar liknas vid en liten pumpa. Den är röd, gul eller grön och i storlek som en apelsin eller liten grapefrukt. Den har blivit populär som viktminskningsmedel och det säljs flera dyra preparat innehållande extrakt från den. Saknar namn på de flesta språk och den marknadsförs under sitt gamla vetenskapliga namn. Medlen är ren bluff; kliniska försök ger inget som helst stöd för att denna frukt har någon viktminskande effekt.
Andra Garcinia-arter
Det tropiska Garcinia-släktet omfattar nära 400 arter (enligt The Plant List >>), men det exakta antalet är omtvistat. Frukterna är viktig föda för många djur och minst ett 20-tal är ätliga för människan. Men få är av annat än lokal betydelse. Frukterna skördas av vilda träd och/eller odlar man dem lokalt i byarna. Några provodlas på olika håll i världen och kan kanske i framtiden bli föremål för förädling.
Några exempel är:
Knappmangostan (G. prainiana, en: button mangosteen, cherapu). Runda, knappt 5 cm stora oranga frukter. I toppen sitter det skivformade oskaftade märket som givit frukten dess namn. Vid basen 5 kvarsittande foderblad. Från monsunpåverkade områdena i Thailand och odlas på Malackahalvön, i Indonesien och av enstaka trädgårdsentusiaster i bl.a. Florida.
Afrikansk mangostan (G. livingstonei, en: African mangosteen, lowveld mangosteen). Växer i Afrika från Elfenbenskusten till Somalia och söderut till Sydafrika. Små lysande orangegula frukter med en enda stor kärna.
Mundu (G. dulcis, en: mundu, rata). Litet, knappt 10 m högt sydostasiatiskt träd med 5 cm stora, runda, gula frukter. Sällan i odling.
’Citronmangostan’ (G. intermedia, en: lemon drop mangosteen). Litet träd, upp till ca 5 m, från Mellanamerika med små runda frukter, ca 2,5 cm i diameter, gula, oranga eller röda. Har börjat odlas i kommersiell skala i Australien, där den kallas ’achacha’
Kolamangostan (G. kola, en: bitter kola) förekommer i regnskogsområden i Västafrika. Frukterna, liksom andra delar av växten, används av tradition inom folkmedicinen. Har fått viss uppmärksamhet eftersom extrakt ur fröna påståtts vara verksam mot ebola, ett påstående för vilket det inte finns något som helt vetenskapligt stöd. Nöten (fröet) skall ej förväxlas med den äkta kolanöten (Cola spp., fam. Malvaceae >>).
ANM:
Wild mangosteen, ”vild mangostan”, som på flera språk kallas falsk mangostan (t.ex. falsche Mangostane, faux mangoustan) är ingen Garcinia-art, utan alternativa namn på sentul, Sandoricum koetjape, fam. Meliaceae>> , som inte alls är släkt.
| |
Mangostan från marknad i Hongkong
|
|
<< Överst på sidan | Nästa sida: Passionsblomväxter >>
Allmän info
|
Samtliga foto, om ej annat angivits, copyright © Etienne Edberg
All photos, unless otherwise stated, copyright © Etienne Edberg
|
|
Denna sida har producerats av Etienne Edberg NATURINFO & FOTO AB
Copyright © Etienne Edberg
info(at)ee-naturinfo(punkt)se
|
Denna sida uppdaterades senast 2016-01-26
|
